|
Lin är ett kulturarv
Linet är en av människans äldsta följeslagare. I Dashurpyramiden i Egypten finns väggmålningar som beskriver linodling för 5000 år sedan.
I Europa är linvävnader kända från yngre stenåldern. fram till slutet på 1700-talet räknades linet som det viktigaste textila råmaterialet och odlades över hela Europa. Även i Norden var linet uppskattat för sina oöverträffade egenskaper. "Ull blir mull men lin är gull" lyder en gammal svensk folkramsa om vårt kanske viktigaste textila kulturarv.
Förr var linet det självklara materialet till postsäckar, arbetarskjortor och hemmets alla dukar, servetter, handdukar och lakan, framför allt på grund av sin inneboende skönhet, slitstyrka och fuktupptagningsförmåga.
För några år sedan var linet praktiskt taget bortträngt av bomull och syntetfibrer. Men på senare tid har man dock märkt en förändring- linet är på väg tillbaka, i takt med folks växande kvalitetsmedvetenhet, miljötänkandet och intresset för traditioner.
I Sverige förekommer sedan 1966 ingen större kommersiell linproduktion men under senare år har man särskilt inom EU försökt att öka linodlingen, dels för att få ett alternativ till olönsam spannmålsodling, dels för att linfiber är en naturfiber som är miljövänligare än de flesta andra textila fibrer.

|